måndag 21 oktober 2013

Båtflyktingar och EU-fortet

Morgonekot möter mig med en intervju från Alexandria. Soha, en sjuksköterska från Damaskus beskriver hur hon en efter en tappade greppet om sina fyra döttrar efter att flyktingbåten de reste med sjönk. Av döttrarna överlevde endast den äldsta, 9-åriga Sarah. Intervjun görs i ett häkte där de överlevande flyktingarna sitter.
Berättelsen får det att knyta sig i magen på mig. Den är hjärtskärande, men på intet sätt unik.
Efter katastrofen på Lampedusa, där 300 flyktingar drunknade för några veckor sedan, beskrev lokala fiskare hur kustbevakningen fördröjt och förhindrat hjälpinsatser och hur de själva riskerar fängelse för människosmuggling om de hälper drunknande flyktningar ur vattnet. De överlevande hamnade även här i fängelse, medan de omkomna förärades postumt italienskt medborgarskap...

Sverige har lovat asyl till alla flyktingar från Syrien, ett fantastiskt ställningstagande för utsatta. Problemet ligger i att det är nästintill omöjligt att ta sig till Sverige som det ser ut idag. Röda Korset och Amnesty är ibland de som varit mycket skarpa i sin kritik av EU och Sveriges hantering av frågan om flyktingar från Syrien. Att stänga gränserna för människor som flyr för sina liv är moraliskt och etiskt oförsvarbart.
Så länge det inte går att ta sig in i EU lagligt, trots att medlemsländer som Sverige garanterar asyl, kommer båtkatastrofer som den utanför Lampedusa och de påföljande utanför Egyptens kust fortsätta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar